Så var det roliga över

Nu har vi startat på vårt första jaktprov och om några månader kommer jag säkert att skratta åt det men idag kändes det riktigt hemsk. När vi 07.00 steg upp snöade det och var 0.5 grader varmt. När vi kom fram till provet och såg hur det hela var upplagt kändes det bra, det var inte alls svårt. Det var ganska lång tid tills vi skulle starta så vi åkte tillbaka till stugan en vända. När vi sedan återvände var det ganska snart vår tur. Milton var ganska bra i varv när vi stod och väntade men inte mer än vad han brukar.
Det första momentet var vattenmarkering, Milton satt fint och gick inte förrän på mitt kommando. Han hoppade inte i direkt utan han sprang efter strandkanten och hoppade slutligen i. När han sedan skulle upp kom han inte upp, han hade hoppat i långt ifrån mig så jag kunde inte göra nått åt det utan bara stå och se på. Jag trodde att han skulle släppa fågeln men han kom springande mot mig o jag tänkte att det här går bra det. När han sedan kom fram spottade han ut fågeln framför mig något som aldrig någonsin har hänt.
Nästa moment var riktat närsök och han gick fint till rätt område och sökte fint på visselsignal. När han sedan hittade kråkan stod han och tittade på som om "vadå ska jag ta den där?", jag sa apport och han tog den på en gång och kom tillbaka men även där spottade han ut den framför mig. Då började jag känna mig lite irriterad.
På söket var han som en duracell -kanin, men inte plockade han in nå vilt. Till slut gick domare ut i rutan och kastade en duva åt honom och även där fick jag säga apport.
Där var det roliga slut. Domaren frågade till min stora irritation om vi tränat något vilt och jag svarade spydigt att han tagit första pris på tollingjaktprov.
De har inte sett det sista av oss på jaktprov nu ska vi jobba ännu hårdare för att åtmindstone ta pris under det här året.